Fin recension i Folkbladet i Västerbotten

I Folkbladet den 8 maj, skriver Mats Rosin om Skriftställaren under rubriken ”Märkligt levnadsöde som reser många frågor”. Recensenten uppmärksammar bland annat flera av de frågetecken som uppstår när man tecknar Arthurs liv. Han var verkligen fattig, vad levde han egentligen av? Hur kom det sig att han inte blev internerad under kriget som många…

Fin recension i Östersundsposten

Marcus Berglund i Östersundsposten skriver idag 22/4 om ”Skriftställaren”. Under rubriken ”Biografi som bjuder på ett oväntat drama” konstaterar han att det inte går att slita sig från boken när väl Arthur Magnussons hemligheter börjar avslöjas. Han säger: Att tro sig öppna en bok om en vanlig gammal farbror från Ytterån och istället få detta…

Positiv recension i Flamman

Fick en positiv recension i Flamman häromveckan. Under rubriken ”Spännande skrivarliv” skriver Erik Haking bland annat: I Magnus Ottelids biografi får läsaren dock både en fin påminnelse om ett intressant levnadsöde och om vilka idéer och strider som funnits inom arbetarrörelsen sedan mycket längre tid tillbaka än vad många idag antagligen tror.”

Vilka mängder löv

Arthur Magnusson översatte som förste svensk direkt från armeniska redan på 1950-talet. Att han lärde sig språket på egen hand i den lilla byn Ytterån var förstås inget annat än en beundransvärd bedrift. Hans översättningar av armenisk poesi håller hög klass, det behöver man inte tveka om. Här har jag tonsatt delar av två olika…

Någon frågade efter mina dikter

När jag en gång vid en uppläsning delgett publiken några dikter, var det någon som efteråt ville veta var man kunde få tag i dem. Jag fick beklaga att de inte fanns i tryckt form. Här kommer i alla fall två i annat format! ”Torötter” och ”Hästbröd”. Direkt från skrivarstugan

Nostalgimusik igen

Hittar mer nostalgi. Inspelat hemma 1975, Fria Proteaterns miljövisa. Håll till godo! Texten tycks mig fortfarande allmängiltig och dessutom lite lätt överförbar på mer aktuella frågor, t.ex. Corona…

Den sjunde natten och direktör Ottelid

Eva Dahlbeck var inte bara en lysande skådespelerska, hon skrev också ett antal böcker med framgång. Jag minns henne starkast från Markurells i Wadköpng från 1968 där hon spelade mot Edvin Adolphson, utan att drunkna i hans oftast oemotståndliga närvaro. År 1966 kom hon med romanen ”Den sjunde natten: detaljer 1966″. Märkligt nog hittar man…

Novelläsning

I dessa Corona-tider vill man ju bidra med mera kultur! Sådan som inte kräver att du eller jag behöver trängas någonstans och smitta ner varandra. Här har jag läst in en av mina noveller från samlingen ”Brännpunkter”. Musiken ni hör lite då och då är hämtad från min bror Claes skiva ”Alonsos tune”. Novellen heter…

Om metaforer

Ibland blir jag väl lite överdriven, men jag tänker mycket på hur jag förhåller mig till språket. Så några reflektioner om metaforer och specifikt de som har med naturen att göra kommer här. ”Människan har inga rötter, hon har fötter” sa en kollega till mig en gång. Han sa också: ”Jag är väl ingen jävla…