Så öppnades en tidstunnel i mig. Det skedde plötsligt, i tredje satsen – Scherzo – av Brahms pianokvintett, den som i vissa avsnitt är som rock’n’roll nästan. Mäktigt, kraftfullt. Kanske förstärktes det hela av att sitta så nära de fantastiska musikerna i Funäsdalens kyrka. Jag kunde ha tagit ett steg eller två och rört vid…
Under rubriken ”Derenik Demirchyan på svenska” uppmärksammas nu Arthur Magnussons översättningar av armenisk poesi i självaste Armenien. Արթուր Մագնուսոնը (Arthur Magnusson) hade själv redan på 1950-talet kontakt med litterära kretsar i Armenien och det har skrivits om honom förut där. Att han nu blir aktuell igen beror på min vän Lousia Adamian, bibliotekarie med armenisk…
Ett initiativ från Region Jämtland Härjedalen ledde till att jag gjorde en liten film – med oundgänglig hjälp av min kära hustru Agneta Brolund! 🙂 Varsågoda! Magnus Ottelid from Region JH – Regional utveckling on Vimeo. Så här skriver man på Regionens hemsida: ”Hur mycket kan vi egentligen veta om en annan människa? Det har…
Här är en låt jag gjorde till en nyårsquizz i december 2019. Frågan var: Vem har gjort originalmusiken? Kan ni det? Gästerna på festen misslyckades totalt. Svaret längre ner. Glad påsk!
Arthur Magnusson översatte som förste svensk direkt från armeniska redan på 1950-talet. Att han lärde sig språket på egen hand i den lilla byn Ytterån var förstås inget annat än en beundransvärd bedrift. Hans översättningar av armenisk poesi håller hög klass, det behöver man inte tveka om. Här har jag tonsatt delar av två olika…
Hittar mer nostalgi. Inspelat hemma 1975, Fria Proteaterns miljövisa. Håll till godo! Texten tycks mig fortfarande allmängiltig och dessutom lite lätt överförbar på mer aktuella frågor, t.ex. Corona…
När man städar och plockar kan man hitta förunderliga ting. Så här lät jag i mitten av 1970-talet när jag sjöng Dan Anderssons Julvisa i Finnmarken. Musik och nostalgi.
Här kan ni få höra en låt jag skrivit och spelat in i arbetsrummet hemma. Musiken baseras på en traditionell slinga som använts av många artister i olika varianter. Nu även jag alltså. En särskild blinkning till Bob Dylan förstås. 😉
När jag hörde att Sven-Ingvars frontman Sven-Erik Magnusson precis dött – frid med honom – så mindes jag följande. I början på 1960-talet undrade jag förtvivlat hur Bob Dylan och alla andra gitarrspelare på fokmusikscenen lyckades få sitt ackompanjemang att låta så oerhört mycket. I min musikaliska närhet fanns inga som kände hemligheten med fingerspelet…
En vana jag gjort mig I det ännu svaga morgonljuset promenerar jag raskt: (uppvärmning) utrustad: reflexer och en liten blinkande lampa (för att synas) Privatbilismen står som spön i backen ner mot Skansbron Trafikljusen följer så fint sin programmerade ordning Farliga män i lycra störtar fram på sedvanligt sätt En och annan dödsföraktande vanlig människa…