Arthur uppmärksammad i Armenien

Under rubriken ”Derenik Demirchyan på svenska” uppmärksammas nu Arthur Magnussons översättningar av armenisk poesi i självaste Armenien. Արթուր Մագնուսոնը (Arthur Magnusson) hade själv redan på 1950-talet kontakt med litterära kretsar i Armenien och det har skrivits om honom förut där. Att han nu blir aktuell igen beror på min vän Lousia Adamian, bibliotekarie med armenisk…

Närodlad författare

Ett initiativ från Region Jämtland Härjedalen ledde till att jag gjorde en liten film – med oundgänglig hjälp av min kära hustru Agneta Brolund! 🙂 Varsågoda! Magnus Ottelid from Region JH – Regional utveckling on Vimeo. Så här skriver man på Regionens hemsida: ”Hur mycket kan vi egentligen veta om en annan människa? Det har…

Vilka mängder löv

Arthur Magnusson översatte som förste svensk direkt från armeniska redan på 1950-talet. Att han lärde sig språket på egen hand i den lilla byn Ytterån var förstås inget annat än en beundransvärd bedrift. Hans översättningar av armenisk poesi håller hög klass, det behöver man inte tveka om. Här har jag tonsatt delar av två olika…

Nostalgimusik igen

Hittar mer nostalgi. Inspelat hemma 1975, Fria Proteaterns miljövisa. Håll till godo! Texten tycks mig fortfarande allmängiltig och dessutom lite lätt överförbar på mer aktuella frågor, t.ex. Corona…

I gömmor och vrår

När man städar och plockar kan man hitta förunderliga ting. Så här lät jag i mitten av 1970-talet när jag sjöng Dan Anderssons Julvisa i Finnmarken. Musik och nostalgi.

En kopp kaffe

Här kan ni få höra en låt jag skrivit och spelat in i arbetsrummet hemma. Musiken baseras på en traditionell slinga som använts av många artister i olika varianter. Nu även jag alltså.

Sven-Ingvars och three-picking

När jag hörde att Sven-Ingvars frontman Sven-Erik Magnusson precis dött – frid med honom – så mindes jag följande. I början på 1960-talet undrade jag förtvivlat hur Bob Dylan och alla andra gitarrspelare på fokmusikscenen lyckades få sitt ackompanjemang att låta så oerhört mycket. I min musikaliska närhet fanns inga som kände hemligheten med fingerspelet…

Skansbron

En vana jag gjort mig I det ännu svaga morgonljuset promenerar jag raskt: (uppvärmning) utrustad: reflexer och en liten blinkande lampa (för att synas) Privatbilismen står som spön i backen ner mot Skansbron Trafikljusen följer så fint sin programmerade ordning Farliga män i lycra störtar fram på sedvanligt sätt En och annan dödsföraktande vanlig människa…

soul stroke comeback

En artikel i Östersundsposten förvarnade om en comeback-spelning på Jazzköket den 13 november. Det blev ett gig med mersmak! Att det över huvud taget blev en spelning var kanske lika förvånande för publiken som det var för oss – vi trodde ju att vi lagt ner bandet. Vi repade några gånger i Stugun och tyckte…