Bli uppraggad. Minne från Gyllene Prag

Share Button
Följande text skrev jag till Prags jubileumsskrift i år (den blev inte publicerad, men ingår lite redigerad i en av novellerna i Brännpunkter):
Bli uppraggad. Minne från Gyllene Prag
Gyllene Prag - Matro
  
Under några år på sjuttiotalet var jag ofta på Gyllene Prag, onsdagar eller helger. Eller både och. Ofta var det bara en början på kvällen, men ibland blev jag kvar till stängningsdags. Trots att jag upplevde mig själv som en blyg och osäker ung man, var det inte alltför sällan jag träffade tjejer på Gyllene Prag som jag fick följa med hem. Det var väl en sådan tidsanda, med stor öppenhet inför sex.

Flera av dem jag var med då har dröjt kvar inom mig, de var betydelsefulla på ett eller annat vis, de sa eller gjorde något som aldrig lämnat mig ens nu när så många år gått. Men just då kändes det mest som något man gjorde i största allmänhet. Man låg med tjejer. Kanske var det också tvärtom. Från tjejernas perspektiv alltså. De tyckte om att ligga med killar och det var helt okej med det.
Men jag tänkte alltid att det var jag som tog initiativ, sökte efter dem, på pubar och dansställen. Endast en gång fick jag en annan upplevelse, och hennes namn glömmer jag förstås aldrig, trots att många av de andra ganska snabbt blev både namn- och ansiktslösa. Det var en fredag på Gyllene Prag. I vanlig ordning var det trångt, min kompis Thomas och jag hamnade bredvid några tjejer. Och hur det nu begav sig så ville en av dem framåt sena kvällen gärna ha mitt sällskap hem.
Dagen efter var det uppenbart att hon inte var intresserad av att träffa mig igen, och då insåg jag plötsligt att det var hon som raggat upp mig kvällen innan, inte tvärtom. Hon hade helt enkelt gjort det jag brukade göra. Jag ringde ett par gånger dagarna efter utan att få svar.
Upptäckten av det omvända förhållandet förbluffade mig först och gjorde mig sedan mycket nedslagen. Men jag vill tro att jag också blev lite klokare, och kanske blev jag till och med i någon mening en bättre människa efter det där. Jag förstod ju att åtminstone några av de tjejer jag träffade mycket möjligt kunde uppleva samma sak i förhållande till mig. Lämnade och övergivna utan att jag visat dem något verkligt intresse. Det gjorde mig mer uppmärksam på andras reaktioner, och jag försökte nog vara mer varsam efter det där tror jag. Eller åtminstone eftertänksam.
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.