{"id":769,"date":"2015-09-05T12:46:08","date_gmt":"2015-09-05T12:46:08","guid":{"rendered":"http:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/?p=769"},"modified":"2015-12-09T08:52:41","modified_gmt":"2015-12-09T08:52:41","slug":"varfor-detta-plotsliga-engagemang-fran-alla-manniskor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/varfor-detta-plotsliga-engagemang-fran-alla-manniskor\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r detta pl\u00f6tsliga engagemang fr\u00e5n alla m\u00e4nniskor?"},"content":{"rendered":"

\"2011-03-13<\/a>\u00a0P\u00e5 fr\u00e5gan i rubriken finns nog inget enkelt svar. Min tro \u00e4r att de m\u00e5nga m\u00e4nniskor som just nu visar sin medm\u00e4nsklighet p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt (blir volont\u00e4rer, skickar pengar och f\u00f6rn\u00f6denheter, skriver ins\u00e4ndare, delar bilder och nyheter p\u00e5 social medier etc.) g\u00f6r det p\u00e5 grund av att de \u00e4r helt vanliga m\u00e4nniskor med f\u00f6rm\u00e5ga att k\u00e4nna f\u00f6r andra \u00e4ven om det geografiska avst\u00e5ndet \u00e4r stort. De uppr\u00f6rs p\u00e5 grund av sin grundinst\u00e4llning av humanism och k\u00e4nsla av skyldighet att inte l\u00e5ta andra lida.<\/p>\n

Vilken enskild roll som vissa bilder spelar, som t.ex. den av napalmbrinnande barn i Vietnam eller den d\u00f6de pojken i Medelhavet, \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra. Men f\u00f6r egen del b\u00e4r jag Vietnambilder inom mig alltsedan krigets dagar, och de \u00e4r en del av en aldrig minskande grundk\u00e4nsla av solidaritet med utsatta m\u00e4nniskor var helst de befinner sig. Bilderna \u00e4r en ocks\u00e5 en integrerad del av min politiska och ideologiska v\u00e4rldsbild. Hur det kan vara f\u00f6r andra vet jag inte.<\/p>\n

S\u00e4kert har Samira Ariadad<\/a> en po\u00e4ng i att det har att g\u00f6ra med hur en uppr\u00f6rdhet i f\u00f6rh\u00e5llande till s\u00e5dant som h\u00e4nder, och som man endast upplever genom bilder och texter, beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e4rkas genom n\u00e5gon form av ih\u00e5llande aktivitet som rent av \u00e4r vardaglig. (Se ocks\u00e5 ett resonemang nedan h\u00e4mtat ur min forsknings\u00f6versikt om l\u00e4sande<\/em>.)\u00a0 Det var v\u00e4l det som skedde med mig och m\u00e5nga andra i Vietnamr\u00f6relsen.\u00a0 Vi jobbade p\u00e5 varenda dag och kanaliserade v\u00e5r uppr\u00f6rdhet. Utvecklade den. Men jag minns ju ocks\u00e5 att vi som jobbade i FNL-grupper ins\u00e5g att alla inte kunde bli aktivister och att v\u00e5r uppgift var att st\u00e4ndigt p\u00e5minna alla andra, h\u00e5lla l\u00e5gan levande s\u00e5 att s\u00e4ga. I en vanlig Vietnamdemonstration var v\u00e4l h\u00f6gst tio procent aktivister skulle jag gissa, resten var vanliga m\u00e4nniskor med den typ av uppr\u00f6rdhet som vi nu ser inf\u00f6r flyktingkatastrofen. Kanske \u00e4r det alltid s\u00e5 och det \u00e4r gott nog. Och vi f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s aldrig vara nedl\u00e5tande mot m\u00e4nniskor som inte blir aktivister. Tv\u00e4rtom. Gl\u00e4djas och f\u00e5 hopp av bredden i uppr\u00f6rdheten och engagemanget.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller de integritetsintr\u00e5ng det kan inneb\u00e4ra med publicering av bilder av d\u00f6da barn menar jag att Johan Ehrenberg i ETC <\/a>har r\u00e4tt i beslutet att publicera, men fel i att detta b\u00f6r ske g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Inte bara b\u00f6r man t\u00e4nka p\u00e5 \u00f6verlevande, anh\u00f6riga och andra, utan spr\u00e4ngkraften i bilden g\u00e5r f\u00f6rlorad om man \u00f6verexponerar den. Som med \u201dunderh\u00e5llningsv\u00e5ld\u201d. Kanske blir det till och med som Helena Looft<\/strong> <\/a>skriver, att barnet blir till ett ting. En kropp-sak som bara alienerar oss inf\u00f6r vad det egentligen \u00e4r vi ser: En verklig m\u00e4nniska, av k\u00f6tt och blod, som du och jag.<\/p>\n

Att alla vanliga m\u00e4nniskor delar p\u00e5 FB och andra sociala medier f\u00f6rv\u00e5nar mig inte. Det \u00e4r en reaktion p\u00e5 uppr\u00f6rdhet, bilden ackompanjeras ofta av en liten text om hur rent f\u00f6r j-igt det \u00e4r och att vi m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got. De flesta t\u00e4nker sig nog inte f\u00f6r, reflekterar inte \u00f6ver vad delningen inneb\u00e4r, t.ex. n\u00e4r det g\u00e4ller personlig integritet.<\/p>\n

Sj\u00e4lv reagerar jag allt eftersom precis som Helena Looft<\/strong>: \u201dNu vill jag inte se fler d\u00f6da barn p\u00e5 bild. Jag struntar i om syftet \u00e4r gott, det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en djupt oetisk hantering av en tragik som lika g\u00e4rna kan belysas och lyftas fram p\u00e5 andra s\u00e4tt<\/em>.\u201d<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5t oss g\u00f6ra det. Lyfta fram p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n

Klipp ur ”Sk\u00f6nlitteratur och socionomutbildning \u2013 en forsknings\u00f6versikt<\/a>” (Magnus Ottelid 2015)<\/p>\n

”Om n\u00e5gon blir varse ett lidande (via film eller en bok) reagerar denne ofta spontant med s\u00e5 kallad mimikry<\/em>, det vill s\u00e4ga man efterliknar den som \u00e4r utsatt genom utrop, grimaser eller p\u00e5 annat s\u00e4tt. Detta triggar i sin tur ig\u00e5ng k\u00e4nslor och i n\u00e5gon m\u00e5n resulterar det i att man delar en k\u00e4nsla med den andre. Detta f\u00f6rlopp \u00e4r direkt och helt ofrivillig, s\u00e4ger Jarvis (a.a.). Ett ytterligare led i processen kan vara en direkt association<\/em> med egna upplevelser av lidande eller n\u00f6dl\u00e4ge, och det \u00e4r detta som i sin tur skapar empati.<\/p>\n

Men det finns hinder som \u00e4r viktiga att notera. M\u00e4nniskor \u00e4r till exempel ben\u00e4gna att undvika empati om det handlar om situationer de upplever sig inte kunna p\u00e5verka till det b\u00e4ttre. Andra f\u00f6rs\u00f6ker minska den stress som kan uppkomma av att empati faktiskt uppst\u00e5tt genom att p\u00e5 ett mer rationellt plan acceptera oundvikligheten i or\u00e4ttvisor. Det vill s\u00e4ga den kortsiktigt uppn\u00e5dda empatin arbetas bort d\u00e4rf\u00f6r att den inte kan uth\u00e4rdas. B\u00e5da dessa saker kan vara viktiga f\u00f6r l\u00e4rare i socialt arbete att notera, d\u00e5 de kan bearbetas pedagogiskt.<\/p>\n

Viktig \u00e4r ocks\u00e5 den koppling som Jarvis g\u00f6r till det som kallas empatisk ilska<\/em>, vilken kan uppkomma under f\u00f6ruts\u00e4ttning att upplevelser behandlas i en undervisningssituation. Om man, som i socionomutbildningar, \u00e4r intresserad av social r\u00e4ttvisa och handlingar som kan leda till det, erbjuder empatisk ilska en god grund f\u00f6r ytterligare pedagogiska inslag som kopplar denna uppr\u00f6rdhet med t\u00e4nkbara aktiviteter, handlingar.”<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0P\u00e5 fr\u00e5gan i rubriken finns nog inget enkelt svar. Min tro \u00e4r att de m\u00e5nga m\u00e4nniskor som just nu visar sin medm\u00e4nsklighet p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt (blir volont\u00e4rer, skickar pengar och f\u00f6rn\u00f6denheter, skriver ins\u00e4ndare, delar bilder och nyheter p\u00e5 social medier etc.) g\u00f6r det p\u00e5 grund av att de \u00e4r helt vanliga m\u00e4nniskor med f\u00f6rm\u00e5ga…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[15],"tags":[],"class_list":["post-769","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tankar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/769","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=769"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/769\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":877,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/769\/revisions\/877"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=769"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=769"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=769"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}