Under en period av skrivkramp satte jag mig \u00e4nd\u00e5 ner en timme tidigt p\u00e5 morgonen varje dag och skrev – utan annat m\u00e5l \u00e4n att det skulle bli text under en timme. Ibland fick jag bara ber\u00e4tta vad jag gjort dagen innan, andra g\u00e5nger blev det mer reflekterande text kring n\u00e5got. Men det blev text – det var viktigast. 2-3 sidor per dag. Det hj\u00e4lpte. Den h\u00e4r texten fick jag f\u00f6r mig att \u00e5terv\u00e4nda till idag. N\u00e5gra reflektioner om Susanna Alakoskis ”Oktober i Fattig-Sverige”.<\/p>\n\n\n\n
”Gl\u00e4nta 3-4\/2011 var ett temanummer om engagemang. Anders Johansson inledande artikel om tumrullning gjorde mig bara irriterad. Mycket rundsnack och det \u00e4ndade v\u00e4l mest i uppgivenhet, en von-oben-uppgivenhet. Kanske cynikerns position? <\/p>\n\n\n\n
Nina Bj\u00f6rk skriver om k\u00e4nslan av vrede som drivkraft f\u00f6r engagemanget och ligger mycket mer i linje med mig sj\u00e4lv. S\u00e4tter upp mots\u00e4ttningar mellan konkreta fakta, rika och fattiga, hunger och \u00f6verfl\u00f6d och s\u00e5 vidare. Det klingar ocks\u00e5 mer likt Alakoski vars senaste bok \u201dOktober i Fattigsverige\u201d jag just avslutat. Det \u00e4r en stark sj\u00e4lvbiografisk dagbok, ibland n\u00e4stan outh\u00e4rdlig. Hennes beskrivning av fattigdom och uppv\u00e4xt, det gradvisa uppt\u00e4ckandet av hur det var, minnets otillr\u00e4cklighet, socialjournalernas perspektiv, de st\u00e4ndiga magproblemen, n\u00e4rheten till sammanbrott, oron som en fattigdomens st\u00e4ndiga f\u00f6ljeslagare, allt detta p\u00e5verkar mig starkt och jag k\u00e4nner mig befryndad med hennes ilska och uppr\u00f6rdhet. Och s\u00e5 detta oupph\u00f6rliga, n\u00e4stan fanatiska, fokus p\u00e5 m\u00e4nniskor som har det sv\u00e5rt. Den heml\u00f6sa som hon kallar Annika, de namnl\u00f6sa som fryser ihj\u00e4l, att inte kunna l\u00e5ta bli att t\u00e4nka p\u00e5 de heml\u00f6sa n\u00e4r man h\u00f6r v\u00e4derleksrapporten som talar om regn och kyla. Alakoski kan inte sl\u00e4ppa det. Hon konstaterar att krogmomsen kostat fem miljarder medan heml\u00f6shetsproblemet kunde l\u00f6sas med en miljard enligt forskare. Och s\u00e5 blir man orolig f\u00f6r henne, hur hon m\u00e5r, man sympatiserar, f\u00f6rst\u00e5r vad hon menar n\u00e4r hon ber\u00e4ttar vad det inneb\u00e4r att vara \u201dbarn i liknande situation\u201d.<\/em> <\/p>\n\n\n\n Men texten l\u00e5ter mig inte bli upptagen och uppslukad av allt hennes privata, den tvingar mig att se samh\u00e4llet. F\u00f6r trots att det \u00e4r en s\u00e5dan sj\u00e4lvbiografisk bok d\u00e4r man ibland f\u00e5r veta lite v\u00e4l mycket till exempel om hennes barn, \u00e4r det inte det som \u00e4r viktigt, utan blicken \u00e4r riktad p\u00e5 samh\u00e4llet, sociala problem, m\u00e4nniskorna i utsatta situationer, vuxna och barn. Och hon lyckas tvinna samman det personliga och privata med samh\u00e4llet p\u00e5 ett s\u00e4tt jag inte sett f\u00f6rut. <\/p>\n\n\n\n Hon s\u00e4tter ocks\u00e5 begreppet \u201dfrivillighet\u201d under luppen. Hur frivilligt var det att flytta hemifr\u00e5n vid sexton \u00e5rs \u00e5lder, att ligga med pojkv\u00e4nnen, att sova hos kompisar\u2026 Hur det d\u00e4r individuella frivillighetsproklamerandet blir en ber\u00e4ttelse som man ocks\u00e5 tror p\u00e5 tills kroppen skriker ut n\u00e5got annat. Man t\u00e4nker, menar Alakoski, att man har gjort saker av fri vilja medan det i sj\u00e4lva verket kanske varit flykt eller yttre omst\u00e4ndigheter som tvingat en. \u00d6ver huvud taget betonas idag individens fria vilja och valfrihet medan en s\u00e5dan ofta kan vara en fullst\u00e4ndig chim\u00e4r f\u00f6r en del m\u00e4nniskor. Hur kan den fattige v\u00e4lja att bli rik? En eller annan fattig kanske kan det men det g\u00f6r inte mantrat om valfrihet mera sant.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Under en period av skrivkramp satte jag mig \u00e4nd\u00e5 ner en timme tidigt p\u00e5 morgonen varje dag och skrev – utan annat m\u00e5l \u00e4n att det skulle bli text under en timme. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":7752,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,30,12,51],"tags":[],"class_list":["post-7641","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-essa","category-recensioner","category-skrivande","category-skrivkrampstexter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7641","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7641"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7641\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8226,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7641\/revisions\/8226"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7752"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7641"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7641"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7641"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}