{"id":244,"date":"2013-06-27T18:04:53","date_gmt":"2013-06-27T18:04:53","guid":{"rendered":"http:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/?p=244"},"modified":"2018-02-20T08:43:05","modified_gmt":"2018-02-20T08:43:05","slug":"utdrag-ur-vredesskalarna-fiske","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/utdrag-ur-vredesskalarna-fiske\/","title":{"rendered":"utdrag ur ”Vredessk\u00e5larna” (fiske)"},"content":{"rendered":"

Utdrag ur \u201dVredessk\u00e5larna\u201d.<\/h3>\n

\"vredeomslag\"<\/a>Sture Eriksson nickade och hivade upp sitt tomma fodral till flugrullen en bit i luften. Det singlade ner p\u00e5 gr\u00e4set, studsade en liten bit ner\u00e5t \u00e4lvens vatten, men stannade snabbt upp och hamnade med fabrikslogotypen upp\u00e5t. Han log mot sin kamrat.<\/p>\n

Jag b\u00f6rjar.<\/p>\n

Han fortsatte med en sk\u00e4mtsamt triumferande min att tackla upp sitt sp\u00f6. Ny tafs. Inget slarv i fall det blir allvar. Kn\u00f6t p\u00e5 en ljus, n\u00e4stan skir fluga bunden p\u00e5 dubbelkrok. R\u00e4tt djupt d\u00e4rute i f\u00e5ran. Och kallt i det klara vattnet. Det g\u00e4ller att f\u00e5 ner flugan en bit. S\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt. Sommaren hade inte varit varm precis. Och h\u00e4r lite l\u00e4ngre norrut hade det regnat ih\u00e4rdigt l\u00e5nga perioder. Vattenst\u00e5ndet var d\u00e4rf\u00f6r kanske n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n vad som kunde betraktas som optimalt f\u00f6r fiske. Hade faktiskt sett b\u00e4ttre ut hemma i J\u00e4mtland. Men d\u00e4r var fiskes\u00e4songen \u00f6ver och ville man fiska \u00f6ring nu i september s\u00e5 fick man ge sig norrut.<\/p>\n

Stures fiskekamrat s\u00e5g inte s\u00e4rskilt besviken ut trots att han fick v\u00e4nta. Det d\u00e4r med att singla n\u00e5gonting var mera ett praktiskt s\u00e4tt att best\u00e4mma vem som skulle g\u00e5 ut i str\u00f6mmen f\u00f6rst. Han skulle l\u00e5ta Sture g\u00e5 s\u00e5 d\u00e4r trettio meter nedstr\u00f6ms innan han sj\u00e4lv klev i.\"MVC-076F\"<\/a><\/p>\n

Man kanske borde k\u00f6ra tub i st\u00e4llet, sa Sture n\u00e4r han var klar.<\/p>\n

T\u00e4nk att man ska vara s\u00e5 el\u00e4ndigt villr\u00e5dig j\u00e4mt. Trots att det f\u00f6rmodligen inte har n\u00e5gon som helst betydelse vad man har f\u00f6r fluga p\u00e5. Ibland biter dom p\u00e5 vad som helst. Andra g\u00e5nger hj\u00e4lper ingenting.<\/p>\n

Skit i det nu. Ut och fiska, gubbj\u00e4vel, sa hans kamrat med ett flin. Annars f\u00e5r du ta rygg p\u00e5 mig i st\u00e4llet.<\/p>\n

Han s\u00e5g n\u00f6jt p\u00e5 den tubfluga han sj\u00e4lv just plockat fram. Lutade sig l\u00e4ttjefullt mot bilen som de s\u00e5 l\u00e4ttsamt kunnat k\u00f6ra n\u00e4stan \u00e4nda ner till \u00e4lvstranden. Sture suckade och tog de sista stegen ner mot vattnet. Strunt i flugan, han fick ju b\u00f6rja i alla fall.<\/p>\n

\"30<\/a>Det var en fin eftermiddag f\u00f6r flugfiske. Klar h\u00f6g luft, lite kallt kanske, men ingen bl\u00e5st och tunna gr\u00e5 molnskyar skymde solen. Trots att de befann sig p\u00e5 ett mycket popul\u00e4rt st\u00e4lle var de \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge ensamma. De t\u00e4nkte ocks\u00e5 fiska efter skymningen och d\u00e5 skulle de helt s\u00e4kert f\u00e5 vara f\u00f6r sig sj\u00e4lva.\u00a0 F\u00e5 turister gillade svarta natten. Men \u00e5 andra sidan var inte Sture s\u00e4ker p\u00e5 att han skulle klara m\u00f6rkret n\u00e5t vidare. Det gick allt s\u00e4mre med \u00e5ren. F\u00f6rs\u00e4mringen hade v\u00e4l m\u00e4rkts redan i fyrtio\u00e5rs\u00e5ldern, och nu var han ju faktiskt \u00f6ver sextio. Han tyckte inte att han s\u00e5g vare sig vatten eller lina nuf\u00f6rtiden n\u00e4r det blev skumt ute. Men f\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4r var \u00e4nd\u00e5 idealiska f\u00f6r en halvblind gubbe, t\u00e4nkte han godmodigt. Bara man kom ut n\u00e5gra meter s\u00e5 fanns det inget som st\u00f6rde vare sig bakkast eller linans g\u00e5ng i vattnet. Inga stenar ovanf\u00f6r vattenytan eller nedfallna tr\u00e4d d\u00e4r man riskerade att fastna. Inte undra p\u00e5 att de kallade st\u00e4llet f\u00f6r \u201dGubbrakan<\/i>\u201d. Fast \u00e5 andra sidan fanns alla de d\u00e4r hala stenarna ute i str\u00f6mmen. Man skulle beh\u00f6va sugf\u00f6tter p\u00e5 vadark\u00e4ngorna, t\u00e4nkte Sture, s\u00e5 man kunde kl\u00f6sa sig fast ordentligt. Efter n\u00e5gra vacklande och f\u00f6rsiktigt pr\u00f6vande steg st\u00e4llde han sig stadigt och la ut sitt f\u00f6rsta kast. F\u00f6ljde flugan med blicken. Den sj\u00f6nk allt lite v\u00e4l snabbt. Vad fan skulle jag ta dubbelkrok f\u00f6r? Han stod kvar, drog ut mer lina, lyfte och skickade ut flugan igen efter ett par luftkast. Sture hann knappt menda upp f\u00f6rr\u00e4n det small till. Det var ett kraftigt p\u00e5slag strax under ytan. Vattnet v\u00e4lvde upp och fisken gick ner mot botten. Best\u00e4mt, tungt. Stures puls skenade upp och han ordnade till l\u00f6slinan s\u00e5 att han fick perfekt kontakt med fisken som nu stod helt stilla.<\/p>\n

Har du fisk p\u00e5? ropade den uppm\u00e4rksamme kamraten fr\u00e5n land. Jag h\u00e5var n\u00e4r det blir dags om du vill, tillade han tj\u00e4nstvilligt.<\/p>\n

Han st\u00e4llde ifr\u00e5n sig sp\u00f6et, tog fram kamera och h\u00e5v. Tog n\u00e5gra bilder p\u00e5 Sture som bara h\u00f6ll fisken utan att s\u00e4tta n\u00e5gon st\u00f6rre press p\u00e5 den. Inte stressa. Han v\u00e4nde sig mot land.<\/p>\n

Helvete! Den h\u00e4r \u00e4r inte d\u00e5lig.<\/p>\n

Kamraten skrockade n\u00f6jt, f\u00f6r han kunde h\u00f6ra att Sture var lite exalterad. Nu skulle det f\u00f6rhoppningsvis bli en spektakul\u00e4r fight. Och han var p\u00e5 f\u00f6rsta parkett.<\/p>\n

Vad tror du? Tre?<\/p>\n

Mera, svarade Sture som redan b\u00f6rjade k\u00e4nna tyngden i armarna trots att det bara g\u00e5tt en kort stund.<\/p>\n

Han str\u00e4ckte upp ryggen och f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4ndra belastningen n\u00e5got genom att byta grepp. Men bara en kort stund, f\u00f6r det g\u00e4llde att vara beredd p\u00e5 vad som helst.<\/p>\n

S\u00e5 b\u00f6rjade \u00f6ringen r\u00f6ra p\u00e5 sig. Sakta gick den rakt mot Sture som vevade in och h\u00f6jde sp\u00f6et f\u00f6r att beh\u00e5lla kontakt. Nu stannade den igen. Sture justerade sp\u00f6 och lina, flyttade sig lite in mot stranden och hittade ett mindre riskabelt st\u00e4lle mellan stenarna att st\u00e5 p\u00e5.<\/p>\n

Om \u00f6ringen sticker nedstr\u00f6ms s\u00e5 har jag \u00e5tminstone etthundrafemtio meter rak fin strand att f\u00f6lja med p\u00e5, t\u00e4nkte Sture och kastade en blick ner\u00f6ver. Tack gode Gud f\u00f6r Gubbrakan. Det h\u00e4r ska kunna g\u00e5 bra. Vad har vi f\u00f6r storlek? \u00d6ver tre helt s\u00e4kert. Kanske mer \u00e4n fyra? Det var n\u00e4stan s\u00e5 kn\u00e4na b\u00f6rjade skaka p\u00e5 honom. Nu drog \u00f6ringen iv\u00e4g, sakta tv\u00e4rs\u00f6ver, lite snett uppstr\u00f6ms, mot andra stranden. Rullen knarrade j\u00e4mnt och lugnt. Fisken stannade r\u00e4tt l\u00e5ngt bort och Sture v\u00e4lsignade all backinglina han hade p\u00e5 rullen. H\u00e4r skulle det kunna bli \u00e5ka av, det k\u00e4nde han p\u00e5 sig. S\u00e5 kom den tillbaka samma v\u00e4g, denna g\u00e5ng i lite snabbare tempo. Sture vevade in f\u00f6r kung och fosterland f\u00f6r att undvika slaklina. Herregud, snart var den uppe mot hans f\u00f6tter. D\u00e5 pl\u00f6tsligt var det som en raket t\u00e4ndes nere i vattnet. Vattnet fr\u00e4ste n\u00e4r \u00f6ringen v\u00e4nde upp i ytan och b\u00e5de Sture och kamraten kunde se den. Jisses, den var stor. Definitivt \u00f6ver fyra. Men mer hann de inte t\u00e4nka. \u00d6ringen drog nedstr\u00f6ms som ett expresslok i kanske tio sekunder medan Sture bara f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla i grejerna s\u00e5 gott han kunde och bromsa den ylande rullen lite med handen. Att stoppa upp fisken var inte att t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Sedan dog linan med ens och allt blev bara stilla. F\u00f6rst var det f\u00f6rv\u00e5ning \u2013 vad h\u00e4nde? \u2013 sedan kom insikten \u2013 nej, den sl\u00e4ppte! \u2013 d\u00e4refter f\u00f6rtvivlan och den grymma svarta tomheten. Nej, nej, det f\u00e5r inte vara sant. Jag som gjorde allt r\u00e4tt. Vad fan h\u00e4nde? Gick tafsen?<\/p>\n

En stund stod de b\u00e5da fiskev\u00e4nnerna lika stilla och besvikna. S\u00e5 svor de b\u00e5da, kamraten p\u00e5 land med beklagande och tr\u00f6stande tonfall. Sture fick in linan. Tafsen var hel och flugan kvar. Den ena krokspetsen var n\u00e5got uppb\u00f6jd och det satt en liten bit brosk fr\u00e5n \u00f6ringens mun p\u00e5 den. H\u00e4nderna var inte helt stadiga och han klev upp.<\/p>\n

S\u00e5g du? Va, s\u00e5g du? Vilken j\u00e4vla rusning!<\/p>\n

Han tystnade. Besvikelsen var stor, mycket stor. Men egentligen visste han att den ganska snart skulle f\u00f6rvandlas till en h\u00e4rlig ber\u00e4ttelse och bara bli en i raden av m\u00e5nga gl\u00e4djefyllda stunder. Det var bara den d\u00e4r j\u00e4kla tomheten som k\u00e4ndes i hela ens existens just n\u00e4r man tappat en s\u00e5dan d\u00e4r. Allra jobbigast \u00e4r det att kroppen inte riktigt \u00e4r med p\u00e5 att man tappat fisken. Huvudet vet, men resten av en sj\u00e4lv \u00e4r fortfarande beredd att drilla och springa och vara p\u00e5 helsp\u00e4nn. Nej, en s\u00e5dan h\u00e4r historia m\u00e5ste liksom bearbetas och \u00e4ltas ett antal g\u00e5nger innan det l\u00e4gger sig. Tragglandet f\u00e5r g\u00e4rna avslutas fram\u00e5t nattkr\u00f6ken och ackompanjeras av en eller annan whiskypinne. D\u00e5 brukar det bli bra.<\/p>\n

Nu beh\u00f6ver jag kaffe. \u00c4ven om vi kom alldeles nyss. S\u00e5g du? Vilken helvetes rusning!<\/p>\n

Kamraten tog ocks\u00e5 fram sin termos. Han visste hur det var.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utdrag ur \u201dVredessk\u00e5larna\u201d. Sture Eriksson nickade och hivade upp sitt tomma fodral till flugrullen en bit i luften. Det singlade ner p\u00e5 gr\u00e4set, studsade en liten bit ner\u00e5t \u00e4lvens vatten, men stannade snabbt upp och hamnade med fabrikslogotypen upp\u00e5t. Han log mot sin kamrat. Jag b\u00f6rjar. Han fortsatte med en sk\u00e4mtsamt triumferande min att tackla…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,12,48,20],"tags":[],"class_list":["post-244","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fiske","category-skrivande","category-skrivande-fiske","category-smakprov"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":534,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions\/534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/magnus.ottelid.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}