höst i Östersund blues

Share Button

Magnus Ottelid 2009

REF.

/:/Duggregn, duggregn det är duggregn över stan /:/
Det blåser svinkallt ifrån fjällen, men man borde vara van

1. /:/ Går från Olssons kulle, traskar genom Odenslund/:/
Knappt en människa är ute, bara en man och hans blöta hund

2. Stuguvägen ligger öppen, alla lönnar kapats ner,
Stuguvägen ligger öppen, inga stora lönnar finns där mer,
Mina ögon irrar vilset, fattar inte vad de ser

3. /:/ Alla pubar gapar tomma, i centrum är det tyst och blött/:/
Nya torget är så ödsligt, det är som om staden dött

4./:/Kommer ner till Badhusparken, går ut på bron, det blåser kallt/:/
Men vad bryr jag mig om vädret, det är Östersund trots allt

Ref.

/:/ Duggregn, duggregn, etc /:/

Share Button

rytmiskt och äkta

Share Button

vredeomslagEn pensionerad, kvinnlig kantor hittas mördad i sitt hem på Frösön. Det är där kriminalromanen och brott och straff-historien “Vredesskålarna” tar sin början.

Ett flertal skrämmande mord hinner ske i Jämtland innan allt får sin upplösning. Kommissarie Sture Eriksson i Östersund har minst sagt fullt upp.

Magnus Ottelid skriver dröjande, med en speciell rytm. Liksom i förra romanen “Dolt inferno” fångar författaren en slags subtil, norrländsk mentalitet med känsla. Som läsare är det roligt att känna igen flera av de ortsnamn som nämns. Det blir lätt att orientera sig, lätt att ta till sig. Människorna och miljöerna känns äkta. I Ottelids roman rullar dagarna på och människor tänker vanliga saker. Dialogen är sparsmakad, bara det viktigaste sägs. Samtidigt pågår kaoset. Vansinnet är granne med vardagen. En viktig fråga dyker upp; När förvandlas en gärningsman till ett offer, och tvärtom?


Sara Strömberg, Länstidningen Östersund

Share Button