Naturen och Norrland - 1
Jodå, jag vet att det är en väletablerad uppfattning att naturen inte alltid uppfattats så som vi gör idag. På nätet hittar jag lätt en forskare som säger
att den svenska natursynen delvis är inlärd, och att den historiskt sett dessutom är ganska ny. Den moderna natursynen har sina rötter i den tyska romantiska rörelsen på 1800-talet. I Sverige började den formas under industrialiseringen när människor lämnade landsbygden och flyttade in till städerna.”
Som sagt, jag vet det där. Och därför borde jag väl kunna tänka fritt kring denna fråga. Men ändå. Man kan kanske inte frigöra sig från sin tids kulturella tankeram annat än rent intellektuellt och i begränsad mån. Mönstret av kunskaper, tankar, känslor och åsikter är svårt att bryta. Kanske omöjligt. Det är som ett missbruk, en last.
Kanske är det ingen dum idé att jämföra sitt kulturella tanke- och beteendemönster med ett missbruk, en last. Det finns en styrka, en bindning och ett tvång i båda som kan vara starkt destruktivt. Man kan se Sean Connery på YouTube på allvar säga att det är fullt i sin ordning att slå en kvinna (med öppen hand) och det han gör är i princip att försvara och upprätthålla samma ordning som det som gällde i det gamla agrarsamhället - en husbonde hade rätt att aga sitt tjänstefolk och förgå sig på kvinnor utan att riskera något straff. Vissa saker tycks nästan omöjliga att utrota ur människors (mest mäns?) föreställningsvärld. Andra föreställningar förändras. Vad var det för vanföreställning som läkare hade att man kunde operera spädbarn utan bedövning för de kunde ju inte känna smärta som vuxna? Varifrån kommer en sådan absurd, för att inte säga pervers, idé? Hur kunde den leva kvar långt in på nittonhundratalet?
Samtidigt måste man imponeras av människans förmåga att hitta nytt, nya vägar, nya sätt att tänka och bete sig. Vår förmåga att anpassa oss är otrolig, fantastisk. Den mest nedgångne missbrukare kan plötsligt bestämma sig och därefter förändra sitt liv. En invandrare från fjärran land finner i Norrland ett nytt hem, nya vänner, nya vanor, nytt sätt att leva.
Så där står vi. Å ena sidan är vi så fjättrade av vår tids kulturella föreställningar, å den andra är vi kapabla till underbar frihet att göra något överraskande och banbrytande.
Vad har då detta med naturen och Norrland att göra?
Jag återkommer